Avlivning – att avliva sin katt eller hund

Många djurägare kommer att behöva fatta ett beslut om avlivning av sin hund eller katt Det är ett svårt och jobbigt beslut att fatta, men kan vara nödvändigt om hunden eller katten är gammal eller sjuk.

Jordbruksverkets riktlinje är att när ett djur är gammalt och sjukt och inte längre kan leva ett gott liv så bör djuret avlivas.

Hur går en avlivning till?

De flesta väljer att avliva sin katt eller hund hos veterinär. Först ges en lugnande spruta, därefter kan tillvägagångsättet skilja mellan hund och katt.

En större mängd narkosmedel ges till djuret som somnar in lugnt och stilla. Ibland somnar djuret direkt, men det kan också ta upp till 30 minuter beroende på hur sömnmedlet ges. Veterinären säkerställer sedan att andningen och hjärtverksamheten har upphört.

Du väljer själv om du vill vara med under själva avlivningen. För en del kan det kännas bra att få vara med hela tiden, andra väljer att ta farväl innan djuret helt somnat in. Oavsett vad du väljer är det viktigt att beslutet om avlivning har tagits för djurets bästa. 

Din hund eller katt behöver inte avlivas hos en veterinär men Jordbruksverket säger att: ”Den som avlivar djuret ska kunna hantera djur på ett bra sätt och behärska den aktuella avlivningsmetoden. Det är viktigt att djur som avlivas inte behöver lida.”

Därför är det bäst att kontakta en veterinär för avlivning. Det går att läsa mer om tillåtna metoder för avlivning hos Jordbruksverket.

Kremering av hund eller katt

De flesta veterinärkliniker kan hjälpa till med kremering av ditt djur. Vid allmän kremering så bränns kroppen tillsammans med andra djur. Vid separat kremering bränns endast det aktuella djuret och du får tillbaka askan från ditt djur.

I Sverige finns flera kyrkogårdar och minneslundar specifikt för husdjur där askan kan begravas. Vill du hellre själv begrava ditt djur och inte kremera behöver du kontrollera med din kommun om vilka bestämmelser som gäller. 

Känner du dig minsta osäker om avlivning är det bra att kontakta en veterinär för rådgivning och bedömning av djurets hälsotillstånd.

Text: Emilia Nilsson
Granskat av veterinär: Ylva Trygger
Senast uppdaterad: 2019-10-08