Varför måste du vaccinera din valp?

Svaret på det är att grundvaccinationen av din valp skyddar mot tre sjukdomar som kan vara väldigt allvarliga. Om de flesta vaccinerar sina hundar minskar risken för att sjukdomarna sprids till andra ovaccinerade hundar och, i vissa fall, även till andra djur.

I grundvaccinationen av hund ingår tre vacciner: Vaccination mot hundens adenovirus, parvovirus och valpsjukevirus.

HCC - infektös hepatit
Sjukdomen HCC, på svenska också kallat infektiös hepatit, orsakas av hundens adenovirus typ 1. Den kan orsaka allvarliga skador i framförallt lever, blodkärl och njurar. Sjukdomsförloppet kan vara mycket hastigt. Oftast är det unga hundar som drabbas värst, allra sämst prognos har valpar. Hunden kan avlida efter bara några timmar. Den kan också plötsligt hittas död utan några symtom. Ofta tror man då att hunden har blivit förgiftad.

Diarré, illamående och buksmärtor, som gör att hunden inte gärna vill röra sig, är typiska symtom liksom hög feber och kraftig trötthet. Slemhinnorna i mun och ögon kan vara bleka och/eller gula. Synliga blödningar och svullnader i nacke, huvud eller kropp är också vanligt.

En allvarlig ögoninflammation utvecklas ofta. En infektion med hundens adenovirus leder inte alltid till sjukdom. Hos äldre hundar märker man ofta inte ens att de är infekterade.

Parvovirus
Sjukdom till följd av en infektion med hundens parvovirus kan ses hos hundar i alla åldrar. Många äldre hundar visar dock inga symtom. Risken för grav sjukdom är störst hos unga hundar. Typiskt är hög feber (40-41°C), kräkningar och diarré. Hunden kan snabbt bli sämre och avlida. I de flesta fall överlever dock hunden med hjälp av veterinärvård och brukar tillfriskna helt. Riktigt små valpar födda av en tik som inte har blivit vaccinerad är mycket känsliga, och hela kullen kan dö av parvovirus. Valpar födda av en sådan tik kan också oväntat dö flera månader senare, till följd av skador på hjärtat.

Valpsjuka
Hos många vuxna hundar leder en infektion med valpsjukevirus till milda symtom, till exempel en övergående hosta och feber. I andra fall kan sjukdomsförloppet vara mycket allvarligt. Risken för allvarlig sjukdom är större hos unga hundar.

Virusinfektionen leder i typiska sjukdomsfall till en allvarlig lunginfektion med hög feber, tung andning och ett kraftigt påverkat allmäntillstånd. Oftast rinner det rikligt med tjock, varliknande vätska från nos och ögon. I en del fall börjar hunden också kräkas och/eller får diarré efter en tid. Dräktiga tikar aborterar sina valpar eller föder svaga valpar som snart dör.

Infekterade hundar kan också drabbas av allvarliga hjärnskador som gör det omöjligt för hunden att leva vidare.

När unga valpar blir svårt sjuka med hög feber, som vid en valpsjukeinfektion, kan de utveckla grava tandskador som senare leder till ständiga smärtande besvär om inte åtgärder vidtas - till exempel kan tänder behöva dras ut.

Rekommenderad grundvaccination med de tre basvaccinerna som samtliga hundar bör få förutsatt att levande vaccin används är en vaccination vid 7-8 veckors ålder, en andra efter 12 veckors ålder och en tredje efter ett års ålder. För avdödat vaccin rekommenderas, förutom vaccinering vid 7–8 veckors ålder, två vaccinationer efter 12 veckors ålder med kort intervall (som regel 3–4 veckor) samt en vaccination vid ett års ålder. Revaccination med de tre basvaccinerna av hundar som är över ett års ålder, bör inte ske oftare än vart tredje år.

Källa: www.sva.se